Nu är jag på väg söder ut. Har hela tågvagnen för mig själv. Skönt. Då kan jag sitta och snora bäst jag vill utan att någon behöver fundera mer på det. Att jag dessutom kan vara ganska säker på att få sitta kvar här, åker ju obokad, är också skönt.
Det är grått på himlen utanför och de vintriga vindarna sveper runt omkring allt varmt och levande. Som för att kyla av, sakta ner, en uppmaning om att gå i vintervila. Löven har skiftat färg och börjar sträva mot marken. En del har redan nått sitt mål. Hösten är total, fuktig och kall.
Jag undrar hur den här vintern blir. När den första snön kommer och hur mycket snö det blir som mest. Det ska skottas och eldas, skrapas frostiga bilrutor. Mörkret hänger allt som oftast på himlen. Men det kan vara så vackert också, med frostkristaller och stjärnklara kalla nätter. Snölyktor och pulkaåkning. Varm choklad som värmer vinterfrusenheten på utflykten.
Och sen när det är som kallast och man knappt tror att vintern någonsin har ett slut, då börjar det så sakteliga vända. Och just då, om allt går som det ska, kommer det denna vinter att komma ett litet knyte. En liten ny medlem i familjen.
Ny station, fler människor än jag förväntade mig. Får se hur många som kommer in här… många. Än så länge ingen som gjort anspråk på min plats… hoppas hela vagnen hör till obokad, men det visar sig. En man ser fundersam ut, tja han har inte sagt något ännu i alla fall.
Shit, tjejen framför har parfym som kittlar i näsan, vill inte nysa mer än jag ändå måste. :P
Tänk hur det är, nu vimlar det av prat och skratt, prassel, mummel och olika telefonsignaler. Många andra verkar också vara förkylda för det snörvlas och hostas en del. Eller så är det bara det att de kommit in i den torra och varma tågluften från det kyliga och kalla utanför.
Det blir fest ikväll. Några bekanta och några nya ansikten. Spännande. Jag verkar vara inne i ett ”stim” just nu. Ibland går det… (Usch, någon har fisit, tyvärr inte tillräckligt förkyld för att slippa lukten.) .. lång tid när man bara träffar och ser dem man alltid omges utav, men ibland hamnar man i stim med nya möjligheter till bekantskap. Nu är det dels teambaneinstruktörskursen och dels denna fest. (Nu luktar det illa igen men denna gång är det den mer bekanta lukten från pappersbruk.)
Diskussioner som jag hittills uppfattat här på tåget handlar om Svininfluensa och Idol. På Idol om man har röstat och vilka som man tycker är bra.
Själv har jag inte röstat något på Idol. Känner mig inte så engagerad, men jag är en ”tyckare”. Och jag tycker att det är ett ganska bra gäng i år. Erik och Tove hör till favoriterna men som sagt många är bra.
Tåget rullar vidare, snart är halva resan avklarad. Det går ändå ganska fort när man har roligt. För roligt har jag här framför tangenterna, med bokstäverna som mina små vänner att skapa ord utav.
So long/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar