Sjuka

Hosta,snor och feber.
Tuva har varit sjuk i en vecka, Hilma fem dagar och jag sen igår. Ingen av oss är på humör och det är svårt att sova. Bläää.
Men midsommaren var fin, god och trevlig.

måste ta hand om barnen...

So long/Maria

Sommardagar

Nu har Tuva sommarlov, men hon har redan frågat och pratat om dagis. Det är svårt för henne att förstå att det dröjer länge, sju veckor, tills hon ska gå där igen. Tid är svårt att förklara för en tvååring.
Idag har hon feber, stackars, men äter och är på rätt bra humör ändå. Tar det lugnt i soffan.

Imorgon bär det av upp till stugan. Vi ska fira midsommar där, jag och tjejerna, tillsammans med min familj. Älsklingen blir kvar hemma. Han jobbar eftermiddag och ska gå på 30års fest på lördag.
Min stora lillasyster kommer hit ikväll och ska åka med oss upp. Det blir skoj. Trevligt med sällskap och hjälp med barnen och kul att få umgås med systeryster!

Drömmer just nu om Kap Verde öarna. Skulle vilja åka dit i november. Men vi får väl se. Det går på runt 25000 kr. Att Hilma inte ska vara i solen gör det ju lite kruxigt också, men allt går ju om man vill. Snart åker vi till Gotland i alla fall. Det ska bli jättetrevligt. Som utomlands fast man fortfarande är i sverige. Vi åker dit tillsammans med mina föräldrar.

Nu ska jag ta hand om mina små barn.

So long//Maria

Allt på en dag

Härligt bubblande småbarnsskratt. En liten barnhand som klappar på armen när det är dags att sova. Det är dagens härliga.
Men när båda barnen gråter när jag ska laga mat, då håller jag på att bli tokig.
Och allt däremellan ryms en vanlig dag.

So long//Maria

Livet framför granhäcken

Barnen sover.
Hilma har fått in rutin med att sova på kvällen, det är skönt. Men ligga i vagnen, när vi är ute på promenad är hon inte så förtjust i. Ofta kan det nog bero på att hon har en rap "på sned" men det är ju svårt att veta. Jobbigt när hon bara skriker och skriker, det är inte det minsta skönt att gå på promenad då. Lustigt nog kan det först gå bra men efter ett tag börjar hon skrika. Som idag, på väg till stationen var det lugnt, men hon skrek hela vägen hem. Och bära henne samtidigt som jag ska köra vagnen är alldeles för bökigt och tungt.

Tuva håller på att sluta med blöjor. Det går ganska bra, men visst händer det "olyckor" ibland. Det har ändå gått förvånansvärt enkelt.

Har masserat Hilma hemma idag, massagekursen tog slut förra tisdagen, så jag tänkte att jag kanske kunde fortsätta med "tisdagsmassage" hemma också. Några gånger ibland kan det nog bli i alla fall. Tuva ville också ha massage så hon fick det på benen, men hon hade väldigt svårt att vara stilla. När vi var klara såg jag att det blivit fläckar av massageoljan på parketten, Tuvafotspår... undrar hur man får bort sådant.

Trädgården grönskar, såväl planterade växter som ogräs. Svärfar var här en sväng idag och rensade på "kullen". Det behövs verkligen rensas där. Jag har rensat en del själv men jag är rätt försiktig så det tar sådan lång tid. Han är mer som en "bulldoser".

Igår satte jag ut två pumpa-plantor som förhoppningsvis ska ge oss några halloweenpumpor. Jag satte också några olika sorters krasse. Det kommer jag nog att sätta mer utav för att täcka upp på kullen så att det kan hålla tillbaka ogräset lite.

Löjtnanshjärtat, som jag planterade nu i våras, har tagit sig bra och blommar vackert. Irisarna blommar, jordgubbar, krikon, syrener, liljekonvaljer och midsommarblomster likaså. En av mina nio pioner verkar vilja blomma i år. En vit luktpion. Hoppas även att någon av bondpionerna vill sig.

Det går ganska bra att vara hemma den här gången, jag har mycket att göra så tiden går fort. Amningen funkar också okej. Allt för att jag vet att tiden går ganska fort och att det inte varar för alltid, bäbistiden, som jag på något vis trodde förra gången. Det känns lättare med Hilma än med Tuva. Men det kanske är för att man gjort allt en gång tidigare. Allt med Tuva är ju något nytt som jag måste lära mig. Om inte annat lära mig om mig själv, hur jag reagerar och hur jag ska försöka hantera mig för att på bästa sätt styra henne. Tålamod, tålamod. Och det är jag inte bäst på. Men att bli arg och irriterad gör det bara värre. Det är jobbigt när jag ändå blir det och jag känner hur sittuationen bara blir värre. Känner mig barnslig då men ibland bara blir det så. Jag känner mig för tillfället trött och trött på att alltid behöva "tygla" mig. Skulle nog behöva få utlopp för känslorna, men vet inte på vilket sätt.

Älsklingen tycker jag också lite synd om. Han behöver närhet. Han kramas mycket på mig, det är mysigt visst, men jag känner mig som en urvriden trasa. Alla vill ha sin del av mig, mest Hilma förstås, hon äter ofta, det går 2-3 timmar emellan varje amning. Det känns som jag inte räcker till till alla. Allra minst till mig själv. Men det blir nog bättre det med, när jag slutar amma lättar det lite, det vet jag. Men nu är vi fyra som ska fungera ihop.
Egentid och vuxentid... det måste vi bli bättre på!

På fredag tar lillebror studenten, blir kul att träffa släkten. Och snart är det midsommar, då ska vi till Turingen jag och tjejerna, älsklingen jobbar så han blir hemma.

Nu ska jag göra mig och Hilma iordning, dags att sova (amma först).

So long//Maria